Iaktagen.
När jag skriver ett inlägg kan jag inte låta bli att tänka på er, kända som okända, som sitter där på andra sidan och läser. Jag känner mig iaktagen. Ungefär som när man träffar tjejens polare/föräldrar för första gången. Man vet att man, mer eller mindre diskret, granskas från topp till tå - inifrån och ut. Vissa går rakt på sak och kör "1000 frågor", andra blänger granskande när de inte tror att man ser. Här granskas jag kanske inte på samma sätt men ni påverkar mitt sätt att skriva, mitt sätt att uttrycka mig och även innehållet i bloggen. Det har inget med reaktioner, kommentarer eller liknande att göra utan vetskapen att ni sitter där, just nu, och tittar. Läskigt. Men även kittlande... Som att vara den enda deltagaren i sitt egna lilla "Big Brother". |  |
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag förstår hur du känner dig. Ibland är dte väldigt jobbigt. Men fortsätt att skriva. Jag granskar dig inte sötnos :)
Trackback
